Salsa

Ellen har fått kortison en vecka. Det verkar som om det räcker med det. Magontet kommer och går, i övrigt är Ellen pigg och glad.

Vi begravde en mus i torsdags. Samlade runt det lilla korset sjöng vi "var bor du lilla råtta". Just därför att råttan i sången jagar katt.

Moa plockar bland vinterkläderna och klipper ut alla hästar ur tidningarna. Hon har hittat en fartfylld och underbar kompis i Teodor.

Det är ridlektioner och simbassängen varje vecka. Jacob spelar badminton med barndomsvännen och jag har anmält mig till danskurs.

Lilly pratar massor. Hon kallas för y-y av Hjalmar och älskar att spela på aj-päden. Förr kallade vi den plattdatorn. Det är förlegat.

Vi siktar på att ha kalas i morgon och tänkte åka till Norge nästa helg. Tänk bara att kunna planera. Tänk att våga planera. Att vilja.

Så blev det höst. Vi är en del av lunken. Av vardagen. Jag skrattar med grannarna på ica, lämnar försenade böcker på biblioteket och går på barnloppis med mina systrar.

Vårt liv är inte på Paus längre. Vi tillbringar inte helgen ensamma på lekterapin, går inte över tomma parkeringar utanför östra, vi stirrar inte på regndropparna genom stora kala fönster med söndriga inbyggda persienner. Vårt liv är på Play igen.