lördag 12 maj 2012

Fram och tillbaka...

...till sjukhuset.

Blev ett par dagar på sjukhuset med intravenös antibioktika förra vecka efter 39 graders feber och ett ökat crp.

Ellens CVK, där hon fått medicin och tagit prover från i snart två år gav upp precis efter påsk. Vilket betyder stick i fingern eller i armen vid varje provtagning och en pvk fastklistrad i armvecket för att kunna få antibiotika.

Fortfarande alldeles tungt och tätt. Ett tag frågade hon efter luft varje minut. Problemet är att det inte hjälper att ge mer syrgas, det är de små ansträngda andetagen som ger en känsla av att inte få luft. Att aldrig kunna ta ett djupt andetag. Mer syrgas ger bara högre koldioxid i blodet, koldioxiden som redan är farligt hög. Så hög att vi får fråga tre gånger efter värdet från onkologdoktorn som egentligen vill lämna både provsvar och ansvar till lungdoktor-Bill och oroligt vankar av och an i väntan på honom medan jag och Ellen pusslar självlysande loppor till ett spel. Så högt pco2 att ett annat barn legat i respirator på IVA med de värdena.

Blodvärdena är tillbaka och immunförsvaret lika så.

Febern gick ner snabbt och vi lämnade sjukhuset efter ett par dagar men det blev aldrig riktigt bra hemma, snarare mer hosta och med ett större behov av syrgas. In till sjukhuset nästan varje dag. Så tyckte jag det vände lite, yttepyttelite i torsdags. Men på fredag var crp stigande igen så åter in för ny kur med intravenös antibioktika.

Det blev alltså återigen en natt på sjukhus men nu är vi hemma med hemsjukvård istället. Det var förresten första natten på sjukhus med assistent med. Bara det kräver ett eget inlägg. Senare.

Idag ser jag en ljusning. En yttepytteljusning. Definitivt.

Inga kommentarer: