När vi åkte in till vårdcentralen den morgonen tappade vi framdäcket på bilen. Det rullade framför oss på motorvägen och studsade ner i diket. Mitt i rusningstid.
Jag satt i baksätet med Ellen i knät och vi var helt utan bälte. Min pappa körde. Han manövrerade den halvt hjullösa bilen in till kanten.
En taxi tog mig och Ellen till vårdcentralen, läkaren lyssnade och sa att det var en virusinfektion och att vi kunde åka hem igen. Jag sa nej. Vi tog ett blodprov och sänkan var så hög så att den inte gick att mäta. Jacob kom och vi åkte till barnakuten på östra. Sen gick allt väldigt fort.
Den morgonen när allting började stod våra änglar på vakt. Jag vet inte om de har satt sig ner än. I baksätet med Ellen i famnen när pappa lämnat bilen fanns en påtaglig närvaro. Där och då kom insikten att den färden bara var början, på en resa som jag inte visste vart den skulle gå.
Idag är det exakt två år sedan.
Din Kompletta Guide till Svetsning i Karlskrona
5 månader sedan
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar