En stund på jorden

Jacob pratade med Ellen om att hon igentligen inte behöver andningsmaskinen hela nätterna. Ellen svarar;

"Det är inte riktigt min grej att sova utan Bill-maskinen. Det kanske är din grej pappa men det är faktiskt inte min grej"

Och där tar liksom argumenten slut. Är det så så är det ju så. Magen gör inte så ont längre, bara en liten, liten stund på morgonen. Vi är helt enkelt inte där ännu.

Den senaste veckan har vi haft några fantastiska dagar på stranden, med våra nära. Att sätta fötterna i salt ganska varmt vatten och fiska krabbor, hela familjen tillsammans är en väldigt stor glädje.

Ellen har till och med badat i havet. Hon är så sprudlande och pigg så allt annat känns avlägset. Såret på benet läker fint. Dessutom har vi fått sex nya kycklingar.

Moa går i simskola och tar olika märken. Hoppar stort från bryggan och övar bentag. Och övar armtag. Det svåra är att göra båda samtidigt. Långa härliga dagar med kusinerna och sena kvällar när dom sover över hos varandra.

En lunk, en ro. Att vara tillsammans.

Det är vår grej.